Hej lite bloggtorka här igen. Men det blir så när livet tar över. När uppdateringar på internet och sociala medier inte längre känns lika viktigt. Det är väl då man lever antar jag vilket jag har gjort de senaste två veckorna. Den sjätte augusti kom min kärlek hit. Ruben. Jag hämtade upp honom denna sorliga dag på Arlanda, den första sorliga dagen på väldigt länge. Sedan denna dag har solen lyst över Sverige. Han har hela sommaren lovat att han ska ta med sig solen från Spanien, ett löfte han höll på mer än ett sätt. Vi spenderade åtta dagar i Sverige för att sedan flyga tillsammans till Spanien för att spendera sju dagar där. Alla dess dagar tillsammans har varit ovärdeliga. Det finns ingen annan människa som kan få mig att må som Ruben kan. 

 

Är nu tillbaka i Sverige för att arbeta de sista dagarna på Brovakten och på onsdag flyttar min kärlek hit. Han flyttar hit till Sverige, för mig, för han, för oss. Obeskrivlig känsla. 

 

Kyss till er alla där ute, håll huvudet högt

 

 

Detta fina inlägg hittade jag i utkast efter att Emelie hade varit inne och fixat min design här på bloggen.

 

Fina fina Emelie, vad skulle jag göra utan dig. Är så otroligt lycklig över att ha dig som vän och önskar just nu att du bodde lite närmare än på andra sidan jordklotet.